Hur gick det till slut? i Kulla-Gulla... och ny bok.
Hej!
Idag ska vår uppgift vara att hitta vändpunkten, den som gjorde att det blev som det blev i slutet, tex: att man äntligen hittat skatten man sökt efter i åratal.
Efter som jag har en ny bok, så tar jag den boken jag läste senast ut; Kulla-Gulla!... Nu har jag börjat läsa: Kulla-Gulla håller sitt löfte, som jag tänker berätta lite om i slutet.
Nu ska jag börja med blogguppgiften:
Det var svårt att nå fram till själva vändpunkten, efter som det inte riktigt blev någon vändpunk. Eller jo, det blev det ju iåförsig. Men då avslöjar jag för mycket, så jag vanar er som inte vill veta för mycket i slutet att kolla bort :).
Det var så att gamelmor dog helt plötsligt och i rätt till fälle. För hon skulle flytta till sockens fattig hus, det hade Ellen bestämt. Sockens fattig hus var ett hus där gamlingar som inte kunde va till någon nytta på gårdarna länger fick flytta till.
Aldrig i hela sitt liv ville gamelmor flytta ditt. Såklart blev gamelmor ledsen, hon hade levt i torpet på kullen så länge hon kunde minnas, det var där hon hörde hemma och ville ta sina sittsta andetag.
Nästa dag så tog Karlberg fram släden och oxen, bädda ner gammelmor i plädar på släden.
Gulla ville säga förväl till gammelmor, så Karlberg väntade en minut. Gulla frågade; gammelmor, sover du?... inget svar, hon frågade igen och då förstod hon att hon hade tagit sina sista andetag, som tur var på torpet och inte på fattighuset.
Efter någon vecka blev Ellen sjuk och Karlberg kunde inget annat än att släpa fram oxen och släden igen, och bädda ner Ellen.
Ellen vägrade lämna barna hemma utan någon vuxen. För både Karlberg, gammelmor och hon själv var ju borta.
Då gick Gulla fram till Ellen och sa: Jag ska ta hand om barnen jag lovar.
Och då såg Gulla för första gången och hörde det med: Att hon var så tacksam för att Gulla var på torpet.
Det var nog själva uppgiften..tror jag. Efter som jag är hemma och är sjuk så har jag i alla fall gjort det bästa va situation.
Jag tyckte att Kulla-Gulla var så bra så att jag började läsa den andra boken om Kulla-Gulla: Kulla-Gulla håller sitt löfte.
Men först så gick jag till bibblan och lånade: Barnen i frostmo-fjällen, men jag ångrade mej, och så blev det Kulla-Gulla igen :)
Det här är den första veckan jag läser Gulla-Kulla håller sitt löfte så det är svårt att beskriva så mycket om den, men jag har ju läst på baksidan av boken och där avslöjas en hel del.
Det handlar ju om Gulla, som har lovat Ellen med hella sitt hjärta att se till alla fem barnen. Det vill hon aldrig i sitt liv svika efter som det var den första gången hon fick en tacksam blick av Ellen.
Men när patronen säger att Gulla är lik hans dotter Gunilla... och att han vill att hon ska bo hos honom, vad ska Gulla svara då? hon slipper ju att fryssa och svälta ihjäl... men det konsigaste är ju att Gulla och patrones dotter Gunilla heter samma namn, mellan namn, och efter namn. Gunilla rymde hemme från när hon var 20år och patronen vill ha tillbaka Gunilla, men Gulla kan inte vara patronens barn. Hon har ju bott på barnhem och jobbat sen hon lärde sig gå. Men visst är det konstigt?
Patronen är den som är rikast, alla torpare får jobba för honom, han har tusentals kläder som skulle räcka åt alla fattiga barn i stan.
Pussåkram... p.s imorgon åker jag till Österrike!
/Lisa Hedbäck.
Idag ska vår uppgift vara att hitta vändpunkten, den som gjorde att det blev som det blev i slutet, tex: att man äntligen hittat skatten man sökt efter i åratal.
Efter som jag har en ny bok, så tar jag den boken jag läste senast ut; Kulla-Gulla!... Nu har jag börjat läsa: Kulla-Gulla håller sitt löfte, som jag tänker berätta lite om i slutet.
Nu ska jag börja med blogguppgiften:
Det var svårt att nå fram till själva vändpunkten, efter som det inte riktigt blev någon vändpunk. Eller jo, det blev det ju iåförsig. Men då avslöjar jag för mycket, så jag vanar er som inte vill veta för mycket i slutet att kolla bort :).
Det var så att gamelmor dog helt plötsligt och i rätt till fälle. För hon skulle flytta till sockens fattig hus, det hade Ellen bestämt. Sockens fattig hus var ett hus där gamlingar som inte kunde va till någon nytta på gårdarna länger fick flytta till.
Aldrig i hela sitt liv ville gamelmor flytta ditt. Såklart blev gamelmor ledsen, hon hade levt i torpet på kullen så länge hon kunde minnas, det var där hon hörde hemma och ville ta sina sittsta andetag.
Nästa dag så tog Karlberg fram släden och oxen, bädda ner gammelmor i plädar på släden.
Gulla ville säga förväl till gammelmor, så Karlberg väntade en minut. Gulla frågade; gammelmor, sover du?... inget svar, hon frågade igen och då förstod hon att hon hade tagit sina sista andetag, som tur var på torpet och inte på fattighuset.
Efter någon vecka blev Ellen sjuk och Karlberg kunde inget annat än att släpa fram oxen och släden igen, och bädda ner Ellen.
Ellen vägrade lämna barna hemma utan någon vuxen. För både Karlberg, gammelmor och hon själv var ju borta.
Då gick Gulla fram till Ellen och sa: Jag ska ta hand om barnen jag lovar.
Och då såg Gulla för första gången och hörde det med: Att hon var så tacksam för att Gulla var på torpet.
Det var nog själva uppgiften..tror jag. Efter som jag är hemma och är sjuk så har jag i alla fall gjort det bästa va situation.
Jag tyckte att Kulla-Gulla var så bra så att jag började läsa den andra boken om Kulla-Gulla: Kulla-Gulla håller sitt löfte.
Men först så gick jag till bibblan och lånade: Barnen i frostmo-fjällen, men jag ångrade mej, och så blev det Kulla-Gulla igen :)
Det här är den första veckan jag läser Gulla-Kulla håller sitt löfte så det är svårt att beskriva så mycket om den, men jag har ju läst på baksidan av boken och där avslöjas en hel del.
Det handlar ju om Gulla, som har lovat Ellen med hella sitt hjärta att se till alla fem barnen. Det vill hon aldrig i sitt liv svika efter som det var den första gången hon fick en tacksam blick av Ellen.
Men när patronen säger att Gulla är lik hans dotter Gunilla... och att han vill att hon ska bo hos honom, vad ska Gulla svara då? hon slipper ju att fryssa och svälta ihjäl... men det konsigaste är ju att Gulla och patrones dotter Gunilla heter samma namn, mellan namn, och efter namn. Gunilla rymde hemme från när hon var 20år och patronen vill ha tillbaka Gunilla, men Gulla kan inte vara patronens barn. Hon har ju bott på barnhem och jobbat sen hon lärde sig gå. Men visst är det konstigt?
Patronen är den som är rikast, alla torpare får jobba för honom, han har tusentals kläder som skulle räcka åt alla fattiga barn i stan.
Pussåkram... p.s imorgon åker jag till Österrike!
/Lisa Hedbäck.
Kulla-Gulla, klar!
Hej!
Idag så gäller blogg uppgiften att skriva om gräl med sig själv (huvudpersonen Gulla), mot någon eller mot en grupp.
Jag tycker själ att det är intressantast att få vet om gräl med sig själv. Så jag ska leta upp ett sycke ur boken och beabeta det stycket,
nu kommer själva stycket:
Bara Gulla gick inte hem. Hon hade varit med och sökt hela natten och hon fortsatte att söka. Hennes ögon var svullna av gråt och av brist på sömn och magen var tom så den skrek, men hon märkte det inte. Lillungen, lillungen, det var den enda tanke som malde i hennes värkande huvud. Den natten, som gått, hade varit kall, den nästa, som kom, skulle bli ännu kallare. Ett så litet barn som lillungen skulle inte överleva en natt till här ute i skogen, hon måste bli funnen nu...nu...Gulla kände att hon inte var död...hon kunde inte förklara...hur det var...men hon fick och kunde inte vara död!
Det var ett litet stycke ur boken. Och ni undrar säker; men det var väl inte ett gräl med sig själv?
Men jag svarar jo det är det. Om man skulle ha läst ett stycke innan så skulle man fattat, att Gulla visste att hon skulle få utskälning av Ellen och Karlberg, att hon var ute i skogen och letade efter lillungen, istället för att göra sylorna på torpet.
Men å andra sidan hade Karlberg hotat med ett att ge henne stryck om hon inte hittade lillungen i skogen. För han ansåg att det var Gullas fel. För att hon skulle passa alla sex barnen medan Karlberg och Ellen var och lämnade gammelmor som hade...! Gissa?
Å darför så skäller Ellen på gamlemor och säger att det är hennes fel!
Så slutsatesen var att Gulla antligen skulle få stryck eller att får en rejälutskälning av Ellen!
pössåkram
/ Lisa
p.s jag har ju läst ut boken nu så att nästa vecka... NY BOK :)
Idag så gäller blogg uppgiften att skriva om gräl med sig själv (huvudpersonen Gulla), mot någon eller mot en grupp.
Jag tycker själ att det är intressantast att få vet om gräl med sig själv. Så jag ska leta upp ett sycke ur boken och beabeta det stycket,
nu kommer själva stycket:
Bara Gulla gick inte hem. Hon hade varit med och sökt hela natten och hon fortsatte att söka. Hennes ögon var svullna av gråt och av brist på sömn och magen var tom så den skrek, men hon märkte det inte. Lillungen, lillungen, det var den enda tanke som malde i hennes värkande huvud. Den natten, som gått, hade varit kall, den nästa, som kom, skulle bli ännu kallare. Ett så litet barn som lillungen skulle inte överleva en natt till här ute i skogen, hon måste bli funnen nu...nu...Gulla kände att hon inte var död...hon kunde inte förklara...hur det var...men hon fick och kunde inte vara död!
Det var ett litet stycke ur boken. Och ni undrar säker; men det var väl inte ett gräl med sig själv?
Men jag svarar jo det är det. Om man skulle ha läst ett stycke innan så skulle man fattat, att Gulla visste att hon skulle få utskälning av Ellen och Karlberg, att hon var ute i skogen och letade efter lillungen, istället för att göra sylorna på torpet.
Men å andra sidan hade Karlberg hotat med ett att ge henne stryck om hon inte hittade lillungen i skogen. För han ansåg att det var Gullas fel. För att hon skulle passa alla sex barnen medan Karlberg och Ellen var och lämnade gammelmor som hade...! Gissa?
Å darför så skäller Ellen på gamlemor och säger att det är hennes fel!
Så slutsatesen var att Gulla antligen skulle få stryck eller att får en rejälutskälning av Ellen!
pössåkram
/ Lisa
p.s jag har ju läst ut boken nu så att nästa vecka... NY BOK :)
